Mitt liv är som ett pussel av små små bitar. Några bitar faller av bordet redan när asken öppnas och gömmer sig i mattans fransar, som om de väntar på att tusen bitar till ska läggas. Som om det först är då de saknade pusselbitarna kommer märkas. Andra bitar faller på plats nästan av sig själv. Delar av motivet anas redan medan andra delar saknar ledtrådar (att titta på locket är fusk!). Det återstår bara att fortsätta lägga pusslet, dag för dag, tills livet visar sig från sin ljusa sida och börjar lägga sig själv.
/Melo - pusslande bit efter bit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar